Brev från en döende

Du har hört om personer som efter år av sjukdom med fysiskt, psykiskt och socialt lidande hört om Mercy Ships, kanske rest i flera dagar för att ta sig hit och sedan fått en livsförvandlande operation. Storyn som inte berättas lika ofta är de personer med samma sjukdom som fyllda av nytt hopp kommer till skeppet och efter lång väntan i screeningprocessen får beskedet 

”Vi kan inte behandla din sjukdom”.  

Ibland handlar det om att kirurgen som skulle kunna utföra den operationen inte finns på skeppet, ibland är personen för sjuk i övrigt för att klara en operation och i vissa fall är sjukdomen i sig för komplicerad för att behandla. En av dessa personer är Emmanuela. Hon är i tjugoårsåldern och har drabbats av en lymfkörtelcancer som både växer kring hennes luftstrupe och trycker på hennes hjärta. Tumören är inoperabel.

Många tankar och känslor väcks. Orättvisan över att hon föds i Madagaskar och inte Motala där hon med största sannolikhet hade fått behandling i tid och levt ett långt liv. Frustrationen att trots att vi har en så pass stor organisation med så mycket kompetens ändå inte kan behandla henne. Maktlösheten inför döden.

Anledningen till att vi fått höra om Emmanuela är att Mercy Ships har ett palliativt team (som åker hem till personer i livets slutskede som bor i närheten av skeppet). När temet var hemma hos henne hade hon inte sagt så mycket, så de hade främst pratat med anhöriga, men innan de skulle åka vidare ger hon dem ett brev. Emmanuela säger att de får öppna det i bilen. Vilket Marris, en av sjuksköterskorna, sa var tur för hon hade inte kunnat hålla tillbaka tårarna. Eftersom hon inte visste namnen på sjuksköterskorna adresserade hon det prydligt skrivna brevet till Mercy Ships.

Kanske har hon präglats av kulturen i Madagaskar som hedrar de döda i en mycket högre utsträckning, kanske beror det på att hon är del av en varmare kultur som betonar familjen mer än individen eller kanske på grund av hennes trygga tro på att Gud är med henne genom allt. Oavsett visar hon på en inspirerande styrka, kärlek och frid när hon skriver saker som;

"I know what I have, and you know it more than me. I know that it´s very dificult to operate but don´t worry. It´s fault of anyone, it´s like this."

"Never think that you had not help me, the way I know you pray for me it´s very big yet."

"…always give strength and hope for you in whatever you do and wherever you are."